Sondagkvall

Helt klart har Thailand manga olika ansikten och stora kontraster, som vi far mojlighet att uppleva under en sa har pass lang vistelse som 8 veckor. Om vi borjade var resa i den centrala delen av landet, oupptackt an sa lange for vasterlandsk turism (i alla fall i stor skala for vasterlandningar fanns ju men de var fa), ode, avskilt och icke-kommersiellt. Fina strander, god mat och vanliga manniskor pa ett akta vis. Darfor var ju kontrasten stor nar vi anlande till varldsstaden Bangkok och fint hotell. Fried rice som i Mae Phim kostade 45 bath (100 b ar ca 25 kr), kostade i Bangkok pa hotellet ska tillaggas 390 b. Den var inte godare kan jag meddela. I Bangkok ar allt stort, hogt, kommersiellt och manniskor overallt. Trots att det var andra gangen jag var dar (forsta for 12 ar sedan i och for sig) sa skrapar man ju bara lite pa ytan och far aldrig nagot grepp om staden, en overblick for det gar inte. Den ar enorm. Trevlig? Jag vet inte, det finns platser som ar fina men i ovrigt ar mycket slitet, shabbigt och smutsigt. Det lyxiga ligger sida vid sida med det smutsiga.
Nu har vi kommit till tredje anhalten pa var resa; det exploaterade, kommersiella, turistiga stallet. Vi kan kopa Niveas hudkramer, dricka Kopparbergs cider och prata svenska med var och varannan thailandare. Aterstar att se vad vi tycker om det har. Kan meddela att stranden ar mycket fin i alla fall och vi har hittat finfina snackor idag. Det ar det vi gjort idag; badat i havet och byggt sandslott och badat i poolen pa hotellet. Da leker vi Brucie (hajen fran Nemo, ni vet), Lucy och Suzy = Danne, Helena och Ella som ska jaga Olivia. She likes.

Ella har blivit hes sa vi hoppas det inte utvecklas till nat mer. Sakert ar det jag som smittat henne for jag har haft ont i halsen under en veckas tid. Men det ar battre och blev aldrig nagot mer. Hon sager definitivt mamma nu. Till och med D haller med.

En sak som jag hade hoppats skulle finnas i affaarerna har ar barnmatsburkar. Det ar namligen lite meckigt med Ellas mat, vad hon kan ata och inte. Vi har tagit som rutin sedan vi kom hit att ata vid sma mobila kok utmed vagen har i Ao Nang. Mycket gatt och billigt. Nu ska jag snart ga hem och lasa lite innan det ar dags att sova. Det ar en trevlig sak med den har resan; vi tittar inte pa TV utan laser pa kvallarna. Det ar sa bra att jag ska forsoka halla det vid liv aven hemma.
Jag har hittat en ny favoritforfattare - A McCall Smith.
Tills nasta gang - ta hand om er! Kram